Ett team psykologer från University of Portsmouth i England har undersökt saken.
50 etablerade inbrottstjuvar på olika fängelser i England intervjuades. De var i åldrarna 21-60 år. Hälften av de tillfrågade hade gjort över 100 inbrott. De flesta debuterade redan i 13-årsåldern. Psykologerna undersökte deras tankemönster, snarare än tekniker och metoder.
Planering.
Det förekom väl planerade inbrott, och det förekom också inbrott efter tips eller "inside information". Men det vanligaste tillvägagångssättet var att åka till ett välsituerat område och leta upp ett hus efter enkla tumregler. Tidigare forskning visar att etablerade inbrottstjuvar läser hus bättre än både polis och husägare. Inbrottstjuvar i studien reagerade mer eller mindre automatiskt på tecken gott byte och god genomförbarhet.
Rätt beslut snabbt
Som tjuv måste man kunna ta rätt beslut på kort tid, sammanfattar Dr Claire Nee, som har lett studien. Hon säger att de tar beslutet att gå in på basis av flera olika slags parametrar t ex hur stort bytet kan tänkas bli, hur huset ser ut, om någon är hemma, hur stora säkerhetsarrangemangen kan vara o s v. Viktigast är "genomförbarhetsprognosen". Skydd och flyktrutt värderades högt. Träd och buskar som skymmer föredras framför tomter med öppna ytor. Om husen sitter ihop som radhus, eller ligger fristående, spelar ingen roll så länge inte grannar eller andra syns. Säkerhetsarrangemangen var nästa prioritet. Låsanordningar ansågs inte som något större problem. Många hade förvisso fått ge upp inbrott p g a tuffa lås. Och många erkände att lås och säkerhetsanordningar blivit bättre de sista tio åren. Hälften föredrog att slå till i dagsljus. Två av tre arbetade ensamma.
Glömt fönster
De flesta tar sig in genom fönster eller dörrar som glömts öppna eller genom att bryta sig genom ett fönster eller en dörr. Altandörren brukar vara forcerbar. Två tredjedelar kollade att husets ägare var inne genom att helt sonika ringa på dörren. Alarm avskräcker inte nämnvärt. Inte heller hund, även om det ansågs mer avskräckande än larm. Att bli tagen på bar gärning ansågs som det värsta problemet, inte lås och larm.
Lätt att hitta värdesakerna
Studiens huvudsyfte var egentligen inbrottstjuvens beslut inne i huset. En inbrottstjuv letar inte särskilt koncentrerat, upptäckte forskarna. Fokus ligger på att lyssna på ljud och att inte bli upptäckt. Om varje bostadsinnehavare skulle placera sina värdesaker på olika platser, skulle inbrottstjuvarnas byte bli mindre. Men de flesta människor lägger sina värdesaker på förutsägbara platser. Så många som 45 av 50 följde en i förväg planerad rutt genom huset.
Två av tre gick direkt till det största sovrummet
följt av andra sovrum, därefter vardagsrum och finrum och sist arbetsrum. Få kollade barnens rum och köket. En inbrottstjuv sa så här: Folk lägger sina saker på samma platser. Jag skulle kunna göra jobbet med ögonen stängda.
I genomsnitt 20 minuter
Inne i sovrummet går många på känsla. Standardkontrollen är utdragslådor, en titt under sängen samt i garderoberna. Högst värderat är betalkort, pengar, smycken, ädelstenar samt värdepapper som pass och checkar. I andra hand stjäls kameror, dyrbara tv, dvd-spelare och annan hemelektronik. Samlarobjekt och antikviteter värderas generellt lägre. Det genomsnittliga inbrottet tar ca 20 minuter och inbringar ca 10 000 kr i varor.
När någon är hemma
En femtedel stördes inte nämnvärt av att folk är i huset under inbrottet.(?) Det betydde i stället mer byte i form av väskor och plånböcker. Hellre det än att bli överraskade av personer som kommer hem. Studien bekräftar en del känd forskning. Men det rutinmässiga letandet på insidan var i varje fall en överraskning för forskarna. Slutsatsen som forskarna drog var att man inte ska förvara värdesaker på förutsägbara platser. (Men det hade redan Mats Österman berättat för oss.)
